Jag var din chansning
2010-11-13, kl. 00:44:41 |
Direktlänk | Kategori:
Poesi |
2 kommentarer
Det var sommar.
Jag var din chansning, ditt förstahandsval.
Du valde mig,
Älskade mig,
men orkade inte ta risker längre.
Din tvåa blev etta när hösten nalkades.
Min tvåa blev etta när snön singlade ned från himlen.
Allt föll sig så naturligt.
Jag saknar dig men är lycklig nu.
Trodde du var rätt.
Att vi skulle möta årstiderna tillsammans.
Det var fel.
Allt vi fick var sommaren.
Du var rätt då och kanske rätt i framtiden men inte nu.
Jag har inte stängt några dörrar.
Ej förseglat dem för evig tid.
Väntar inte
längtar inte.
Den är bara där.
Du har nyckeln till dörren.
Den kan endast öppnas när tiden är rätt.
Du kan låsa den när som helst.
Jag vill inte att du låser den...
Mitt andrahandsval är nu den enda.
Ditt andrahandsval är nu försvunnen.
Du ångrar dig.
Vill låsa upp dörren.
Nu är det jag som tar risker.
Stänger min dörr.
Tills min etta blir tvåa och sommaren kommer igen..
Kommentarer
Trackback